innan du tar sönder mig
Du förföljer mig i drömmarna. Jag springer och springer. Du fortsätter jaga tills mina ben inte bär längre. Alltid samma panik, samma tankar och samma flykt. För du vill alltid döda, slita och krossa och jag får alltid ta på mig skammen, fly från det som varit tryggt. Det finns inga andra valmöjligheter, det är du som sätter reglerna. Det är inte förrän nu jag förstår. Förstår att dessa panikdrömmar som jag drömmer så ofta, handlar om dig. Plötsligt är allt så självklart. För drömmen föreställer min verklighet, jag flyr. Springer så fort benen bär för att det är mitt enda alternativ. Jag kan inte stanna, inte stå emot, inte slåss. Du ger mig inte chansen. Ögonen bränner men det finns ingen ork till att gråta. Du ligger alltid steget före, du kommer alltid ifatt mig, och det är då jag vaknar med ett ryck och känner hjärtat dunka i bröstet. Och på något konstigt vis blir jag arg, varför hinner jag alltid vakna innan du tar sönder mig? För ibland känns det som att det är enda sättet, enda sättet att få slut på det här.
Kommentarer
Trackback
