göra ditt beslut lätt
Jag får inte hoppas,
Jag måste låta bli.
Jag måste behärska,
För att bli fri.
Jag måste låtsas stabil,
Måste kontrollera.
Att falla igen,
Får jag inte riskera.
Jag måste hjälpa dig,
Att ta ditt beslut.
Måste få dig sluta känna skuld,
Måste se säker ut.
Måste glömma det gamla,
För att kunna gå.
Måste få dig att tro,
Att jag inte vill ha ett “vi två”.
Jag måste anstränga lycka,
Lova att den finns utan dig.
Måste försäkra att det är lugnt,
För att du ska våga säga nej.
Jag ska ta bort ett av två alternativ,
Och göra ditt beslut lätt.
För din skull,
Göra det enda som är rätt.
vår sista dans
Ändå sitter jag kvar här
Och det skrämmer mig att jag kan nå dig var du än är
Och om jag behöver förklara
Den skugga som vilar i tiden
Förstör inga minnen, du vill inte se mig såhär
Men jag vet att jag döljer en sanning
Att väntan inte leder någonstans
Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans
Jag vet vad som måste göras
Ända sitter jag kvar här
I ett sista kapitel som jag har förälskat mig i
Jag försöker att strida mot känslan
Men den är rädd och den spelar ett spel nu
Jag får för mig att jag kan va kvar men vet inte hur
Men jag vet att jag döljer en sanning
Att väntan inte leder nånstans
Jag vet att måste ta steget ur vår sista dans
Jag vet vad som måste göras
Ändå ligger du kvar här
Och jag hoppas du sover, jag smeker dig lätt om din hals
Jag vill inte spara min längtan
Jag har tänkt men aldrig fått tala
Så feg att jag viskar du hör säkert ingenting alls
Men jag vet att jag döljer en sanning
Att väntan inte leder nånstans
Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans
Ja, jag vet att jag döljer en sanning
Att väntan inte leder nånstans
Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans
/melissa horn
tappat räkningen
Dom dåliga minnena,
Finns nästan inte kvar.
Det enda jag vill minnas,
Är hur lycklig jag var.
Kunna tänka tillbaka,
Och skratta åt alla stunder.
Få flyga tillbaka,
För några enstaka sekunder.
Samtidigt som det gör ont,
Är minnena värd allt jag har.
Det är inte jag som styr längre,
Jag blev av med mitt självförsvar.
Ge mig ingen plikt,
Ge mig ingen karta.
För jag kommer inte ha någon aning,
Om var jag ska starta.
Har tappat räkningen,
Vet inte på vilken ruta jag står.
Utan att kommunicera,
Lyckas vi ändå dölja alla spår.
vi lever i en värld
Vi lever i en värld,
Där alla vet bäst.
Där alla tävlar,
Där alla gjort mest.
Där alla älskar,
Utan att veta ordets innebörd.
Där alla blivit krossad,
Och flera gånger blivit förstörd.
Där alla ser ner på andra,
Alla sätter sig själv i topp.
Trots att alla har dåligt självförtroende,
Vill alla tävla i samma lopp.
Där alla vill bli älskade,
Och höra hur bra dom är.
Där man byter förhållande varannan vecka,
Men ändå aldrig varit så kär.
Där alla slåss om samma personer,
Istället för att ta varsin.
Där alla måste kämpa,
För att passa in.
Där alla vet sin plats,
Där alla tror att dom har rätt att hata.
Där alla följer samma spår,
Där alla är desperata.
Där alla sätter sig själv högst,
Men låtsas sätta sig långt ner.
Att allt bara är fake,
Är det ingen som ser.
Vi lever i en värld där allt handlar om status,
Där alla vill vara populär.
Varför inte bara vara,
Den man egentligen är?
-
det går inte att ta tillbaka
Antingen är jag på väg vidare,
Eller så tappar jag bara mitt förnuft.
Långsamt och bestämt,
Stryper någon min luft.
Klockans tickande ljud,
Ger mig panik.
Finns ingen förklaring,
Ingen logik.
Varför tog du all förmåga,
Om att bestämma på egen hand.
Varför var du tvungen,
Att sätta våra hjärtan i brand.
Ingen av oss vill,
Men vi klarar inte av att gå.
Det finns inget vi,
Varken nu eller då.
Okunnig att behärska,
Allting gick för fort.
Det går inte att ta tillbaka,
Saker som man redan gjort.
-
all your problems has gone away.
But tomorrow, when you wake up,
all your problems are back to stay.
/ nomy
slutar inte existera
Blundar för min verklighet,
Vill inte längre se.
Du tog med dig allting,
Som jag tvekade att ge.
Allt detta hopp,
Gör mig så svag.
Min självförnedring,
Låter mig inte ta nya tag.
Jag ser ljuset,
Men det är lång väg dit.
Hur ska man veta de rätta,
Utan ett facit?
Vem bestämmer mitt öde,
Vem bestämmer mitt slut?
Vem tvingar mig att ta,
Ett orättvist beslut.
Det som inte går att se,
Trodde jag gick att gömma.
Jag måste se det verkliga,
Måste sluta drömma.
Det som känns som igår,
Men det var så längesen.
Allt slutar inte existera,
Bara för att man sluter ögonen.
släppa ut ilskan
Jag vill släppa ut ilskan,
Istället för att hålla den inuti.
När orken tar slut,
Vill jag kunna byta batteri.
Jag känner kroppen slita,
Jag vill sparka och slå.
Istället stannar jag till,
Andas och fortsätter gå.
Jag vill skrika,
Vill göra någon illa.
Men med blicken fäst i väggen,
Sitter jag istället stilla.
Jag vill hoppa,
Vill känna adrenalin.
Vill hata,
Men istället fylls empatin.
Vill känna ruset,
Vill förstöra.
Men istället ältar jag allt i mig,
Utan en min röra.
Vill se dina ögon,
Vill skrika orden jag håller inne.
Vill tappa min kontroll,
Vill släppa lös mitt sinne.
Vill springa,
Tills kraften tar slut.
Jag vill att detta kapitel,
Ska få ett avslut.
så länge ingen ser
Man får önska,
Att man var stark.
Man får ge upp,
Utan att resa sig från mark.
Man får fly,
Måste inte stanna kvar.
Man kan inte alltid,
Kunna förvänta sig ett svar.
Man får ligga hjälplös,
Man får önska att man räckte till.
Man får hata,
Att du inte står tätt intill.
Man får falla,
Man får vara besviken.
Man får släppa ut,
Dom smärtande skriken.
Man får drömma,
Om en bättre plats.
Man får önska,
Att alla rörelser översatts.
Man får säga,
Att man inte orkar mer.
Man får gråta,
Så länge ingen ser.
skådespel
Penna och papper,
Jag valde en annan metod.
Jag ristade in det i mitt hjärta,
Utan att jag innebörden förstod.
All kärlek jag kände,
Allt kändes så rätt.
Varför fick alla mig som liten,
Att tro att livet var lätt?
Du ser mig inte längre som den jag var,
Nu ser du mig som en i mängden.
Kommer detta skådespel,
Att hålla i längden?
förstörde vår rehabilitering
Vad ska jag göra,
Vet inte vad jag vill.
Klockan stannar,
Tiden står still.
Saknaden är värst,
Saknad som känns i hela kroppen.
Försöker att klättra uppåt,
Men når aldrig toppen.
Rädd för att glömma,
Rädd för att komma ihåg.
Vi var ensamma om att se,
Det ingen annan såg.
Vi gick åt olika håll,
Men vägarna korsade till slut varann.
Vi ville hitta lyckan,
Lyckan som försvann.
Vi försökte igen,
Kunde inte motstå.
Vi visste att det var fel,
Men ville inte innebörden förstå.
Vi förstörde vår rehabilitering,
Och fick börja om på ruta ett.
Vi kunde inte göra det ogjort,
Det som redan hade skett.
Det var över igen,
Och min fortsättning skulle bli lång.
Men trotts all smärta,
Var jag lycklig att jag fick ha dig nära en sista gång.
bestämma slut
Jag är tom,
Känner ingenting.
Jag vet inte om jag längre hoppas,
På återförening.
Jag tar mig inte framåt,
Står bara still.
Jag önskar jag aldrig lärt mig,
Allting utantill.
När för få ord sägs,
Men för många tankar tänks.
När ovissheten förvirrar,
Och mina önskningar dom dränks.
Jag har lärt mig koppla bort,
Så länge du inte finns här.
Istället för att kämpa,
Flyr jag till en egen atmosfär.
Där är jag stark,
Där kan ingen förstöra.
Där kan ingen såra,
Där låter jag ingen beröra.
I min värld kan jag låtsas,
Att allt är som förut.
I min värld får jag själv bestämma,
Vad jag vill ha för slut.
aldrig meningen
Jag sitter här,
Med röda ögon som svider.
Med en tom blick,
Och ett inre som lider.
Krampningar från hjärtat,
Som pumpas ut i min kropp.
Försöker intala mig det värsta,
Försöker dölja mitt hopp.
Försöker få mitt hjärta,
Och min hjärna att samarbeta.
Lyckliga sagoslut har jag,
Sedan länge slutat leta.
Allt jag sa var sant,
Du valde bara att inte förstå.
Kanske var det aldrig meningen,
Att släppa varann så nära inpå.
kan inte ta emot lycka
Jag söker den lyckan,
Jag inte kan ta emot.
Även om jag försöker intala mig,
Att det är tvärtemot.
Jag vet,
Det ingen annan vet.
De jag egentligen önskar,
Är att du ger tillbaka min frihet.
Någon gav mig en förbannelse,
Som jag så länge velat ta mig ur.
Jag försöker och försöker,
Men vet inte hur.
Jag har hållit det hemligt så länge,
Snart orkar jag inte mer.
Min hemlighet har förstört så mycket,
Och era frågetecken blir bara fler.
Jag gör allt jag ska,
Men orättvisan håller mig för nära.
Jag gör nästan vad som helst,
Bara jag slipper dehära.
Jag kan varken känna mig besviken,
Nu eller då.
För jag kan inte ta emot lycka nu,
Hur mycket lycka jag än skulle få.
I tried to forgive but it's not enough
It's the last chance to feel again
But you broke me, now I can't feel anything
When I love you and so untrue
I can't even convince myself
When I'm speaking it's the voice of someone else
Oh, it tears me up
I tried to hold on but it hurts too much
I tried to forgive but it's not enough
To make it all okay
/ james morrison
möjlighet
Jag vill att du ska vara här,
Jag vill att du ska se.
Se mig växa upp,
Gå från att gråta till att le.
Jag önskar du kunde torka mina tårar,
Som så många gånger förut.
När mitt liv trasslar och strular,
Önska att du kunde hjälpa mig ut.
Jag vill att du ska kunna skydda mig mot allt ont,
Som du gjorde när jag var liten.
Jag vill kunna vila ut i din famn,
När jag är vilsen, sårad och sliten.
Jag vill att du ska kunna ge mig råd,
På hur livet ska genomföras.
Hade du varit här hade du lärt mig,
Att ett snedsteg och allt kan förstöras.
Nu får jag lära mig min egna väg,
Men om du bara vore här när jag slår mot botten.
Att du då kunde förklara för mig,
Att för dig håller jag alla måtten.
Jag vet att hur fel jag än hade,
Skulle du varit på min sida och försvara.
Hur dumt jag än bar mig åt,
Skulle du aldrig tvinga mig förklara.
Jag önskar att jag kunde nå dig,
På de sätt jag som jag vill.
Jag önskar du visste,
Att du för mig är allt och lite till.
Men jag kan inte göra någonting,
Och du vet att jag vet.
Att allt jag önskar,
Inte är någon möjlighet.
inte bara blod håller oss ihop.
jag älskar dig, oslagbara du.
breakaway
But when I tried to speak out
Felt like no one could hear me
Wanted to belong here
But something felt so wrong here
So I'd pray
I could break away
I'll spread my wings and I'll learn how to fly.
I'll do what it takes till I touch the sky.
Make a wish, take a chance,
Make a change, and break away.
Out of the darkness and into the sun.
But I won't forget all the ones that I love.
I'll take a risk, take a chance,
Make a change, and break away.
/kelly clarkson
helt ofattbart
Helt ofattbart att tiden kan gå så fort.
Helt ofattbart att striden slutade oavgjort.
Helt ofattbart att han var den som skulle stå här bredvid.
Helt ofattbart att han bara slutade finnas vid.
Helt ofattbart att jag är kvar på samma plats.
Helt ofattbart att jag är tillbaka fast jag backa och tog sats.
Helt ofattbart att allt kunde kännas så bra.
Helt ofattbart att han var den jag skulle föredra.
Helt ofattbart att han kunde vara så perfekt.
Helt ofattbart att kärlek kan ha sådan effekt.
Helt ofattbart att en person kunde spela så stor roll.
Helt ofattbart hur han fick mig att tappa all kontroll.
Helt ofattbart att han får alla tankar jag har.
Helt ofattbart att man kan sakna allt som var.
Helt ofattbart att jag var den som fick somna vid hans sida.
Helt ofattbart hur mycket ett svek kan svida.
Helt ofattbart hur mycket han kunde beröra.
Helt ofattbart att allt runt omkring bara kunde upphöra.
Helt ofattbart att jag hörde dig kalla mig för din.
Helt ofattbart att han en gång var min.
be mine
As if a good thing ever could make up for all the pain
There'll be no last chance to promise to never mess it up again
Just a sweet pain of watching your back as you walk
As I'm watching you walk away
And now you're gone it's like an echo in my head
And I remember every word you said
It's a cruel thing you'll never know all the ways I tried
It's a hard thing faking a smile when I feel like I'm falling apart inside
And now you're gone it's like an echo in my head
And I remember every word you said
And you never were
and you never will be mine
No you were never were
and you never will be mine
For the first time there is no mercy in your eyes
And the cold winds hitting my face and you're gone
And you're walking away, away
And I am helpless sometimes
Wishing's just no good
Cause you don't see me like I wish you would
Cause you never were and you never will be mine
No you never were and you never will be mine
There's a moment to seize every time we meet
But you always keep passing me by
But you never were and you never will be mine
No you were never were and you never will be mine
There's a moment to seize every time that we meet
But you always keep passing me by
But you never were and you never will be mine
/ erik hassle, ellie goulding
lättare nästa gång
När man en gång blivit sårad,
Är man alltid på sin vakt.
Det stänger många dörrar,
Att har blivit rånad på all makt.
När man en gång tagit dagen som den kommer,
Är det lätt att alltid tänka på fortsättningen.
När man en gång gett bort sina känslor,
Är det lätt att aldrig vilja göra det igen.
När man en gång gett upp hoppet,
Är det svårt att de tillbaka vinna.
När man en gång inte kunnat hejda en tår,
Är det lika bra att låta resten rinna.
När man en gång lyckats fejka ett leende,
Är det lika bra att fortsätta.
När men en gång hållit något inne,
Är det lättast att aldrig berätta.
När man en gång drömt om något man saknar,
Är nästa natt alltid för lång.
När man en gång tagit smällen,
Är det fel att tro att det blir lättare nästa gång.
mardröm
Du finns inte där längre,
Bara i min dröm.
Där sa du allt jag ville höra,
Och fyllde i vårat tomrum.
Där visste du vad du ville,
Du fick allt att låta lätt.
Du var så säker,
Övertygad att du hade rätt.
Där var du nära,
Där var du trygg.
Där lovade du,
Att aldrig mer vända din rygg.
Där stod du och höll om mig,
Och allt började om på nytt.
Nu var vi där igen,
Därifrån vi tidigare flytt.
Dina ögon ville väl,
Och jag var inte längre rädd.
Men bilden av oss blev suddig,
Och jag var inte beredd.
Vaknade i paniken,
Ville tillbaka på en gång.
Fortsättningen av natten,
Skulle bli lång.
Det bevisade sig igen,
Hur lättlurad jag var.
Jag ville inget hellre,
Än att stanna kvar.
I drömmen var allt perfekt,
Men drömmen var inte längre bra på sängen i mitt rum.
Där klassade jag den,
Som en mardröm.
-
konsekvens
Hur ska man kunna hoppas,
När man inte vågar se.
Hur ska man kunna förstå,
När man vägrar att inse.
Hur ska man kunna skratta,
När man bara menar det för stunden.
Hur ska man kunna tro,
När man faller mot grunden.
Hur ska man kunna ge,
När man inte får något tillbaka.
Hur ska man kunna chansa,
När man är rädd att förorsaka.
Hur ska man kunna veta,
När man inte vet hur det känns.
Hur ska man kunna lösa problemet,
När man vill fly från varje konsekvens.
-
It's hard to wait for something you know might never happen,
but it's harder to give up when you know it's everything you want.
not ready to make nice
Forget, I'm not sure I could
They say time heals everything
But I'm still waiting
I'm through with doubt
There's nothing left for me to figure out
I've paid a price
And I'll keep paying
I'm not ready to make nice
I'm not ready to back down
I'm still mad as hell and I don't have time
To go round and round and round
It's too late to make it right
I probably wouldn't if I could
Cause I'm mad as hell, can't bring myself
To do what it is you think I should
I know you said
"Can't you just get over it?"
It turned my whole world around
And I kinda like it
I made my bed and I sleep like a baby
With no regrets and I don't mind sayin'
It's a sad, sad story when a mother will teach her
Daughter that she ought to hate a perfect stranger
And how in the world can the words that I said
Send somebody so over the edge
That they'd write me a letter sayin' that I better
Shut up and sing or my life will be over
I'm not ready to make nice
I'm not ready to back down
I'm still mad as hell and I don't have time
To go round and round and round
It's too late to make it right
I probably wouldn't if I could
Cause I'm mad as hell, can't bring myself
To do what it is you think I should
I'm not ready to make nice
I'm not ready to back down
I'm still mad as hell and I don't have time
To go round and round and round
It's too late to make it right
I probably wouldn't if I could
Cause I'm mad as hell, can't bring myself
To do what it is you think I should
What it is you think I should
Forgive, sounds good
Forget, I'm not sure I could
They say time heals everything
But I'm still waiting
/ Dixie chicks
aldrig greppat tag
för att det är just jag?
Du glider ur mina händer,
fast jag aldrig greppat tag.
Du kommer aldrig sjunka,
aldrig försvinna.
Det är inte längre en lek,
ingen kan vinna.
Vi har själva skapat,
den ångest vi känner.
Hur ska vi kunna förlita,
när vi inte vet vilka ord som stämmer.
Svart på vitt,
vi vet inte rätt och fel.
Hur kunde vi offra allt,
i detta oskyldiga spel.
En kamp om oss sjävla,
som spårade ur.
Vi ville vidare,
men visste inte hur.
Tillsammans var vi för sårbara,
och ensamma för svag.
Kanske visste vi från början,
att det skulle ta slut en dag.
a want a ticket to anywhere
man börjar undra om det är värt de. jag önskar mitt svar var nej. men svaret gör mig alltid besviken. men jag måste vara ärlig, även om jag inte vill. om jag kunde ljuga mig genom livet, om jag kunde låtsas och få alla att tro mig. få mig själv att tro mig. då skulle jag göra de. hoppas, hoppas inte. hatar detta jävla hopp. även fast det är de som håller mig uppe många gånger. även fast jag inte vill erkänna att det finns där. men sånna här stunder, önskar jag att hopp aldrig existerat. då hade jag kanske tagit mig längre. och det hade varit värt mycket, att bara lyckas ta sig ett steg längre fram. och jag tar steg efter steg, men står kvar på samma plats ändå. man kan inte ta sig framåt, om man inte egentligen vill. och jag vill, men det är inte det jag vill mest. känns som jag lever i ett vakuum. tiden går, och det gör allt svårare. jag vill njuta varje sekund av livet, men kommer ofta på mig själv med att inte göra de. skulle behöva en röst som påminde mig att jag borde ta vara på det jag har. jag har det så bra ändå, så himla bra. borde vara så lycklig. ändå är jag fast i detta mellanrum, där ingenting förutom tiden går framåt. som att jag lever i en bubbla, hur mycket jag än skriker blir jag inte hörd, hur mycket jag än sparkar kommer jag inte ur bubblan, den bara flyter med utan att uppleva. jag kan se en plats och tänka "vad lycklig jag var när jag satt där, just då, den perioden i mitt liv när allt var så underbart. då vi satt där och skratta. jag kommer ihåg varje ord vi sa." och det gör de bara värre, då blir jag så ledsen att det försvann. istället för att vara glad över att det hände. känner mig så töntig, över att känna så, känner mig så töntig i de mellanrum där jag bara finns, utan att riktigt finnas.
så länge jag får låtsas
Hur skulle det kännas,
Att släppa taget.
Stå där tyst,
Och ta emot slaget.
Jag undrar om jag någonsin,
Skulle bli som innan igen.
Jag undrar om jag någonsin,
Skulle kunna säga sanningen.
Jag undrar om jag skulle,
Ha någonting kvar.
Klistra ihop alla trasiga bitar,
Och bli den jag var.
Jag undrar om jag kommer lära mig,
Hur spelet ska spelas.
Utan att hjärna och hjärta,
Ska behöva delas.
Jag undrar om jag,
Är stark nog.
Om benen fortfarande skulle svika,
Varje gång du log.
Jag undrar om du någonsin,
Kommer kalla mig för din.
Jag undrar om det är värt att gå vidare,
Så länge jag får låtsas att du är min.
ett slag
En känsla.
En glöd.
En gnista.
Ett stöd.
Ett pumpande blod.
Ett glädjefyllt hjärta.
Två knäsvaga ben.
En bortblåst smärta.
Ett stort leende.
En sann dröm.
En oändlig lycka.
Ett i fyllt tomrum.
Ett förtroende.
En återfunnen kraft.
En ärlighet.
En livs glöd du aldrig förut haft.
En nyfunnen energi.
Ett vilja om att få stanna här.
Kanske jag nu vet
Vad kärlek är.
------------------------------------
Ett slag i magen.
Ett upprivet hjärta.
En värld som rasar.
En obeskrivlig smärta.
En blodig arm.
En blodig kniv.
En förtvivlad själ.
Ett snett kliv.
En snurrande jord.
Ett öppet sår.
En svartnande syn.
En glödande tår.
Ett långt fall.
Ett hårt slag.
En önskning,
Om ett sista andetag.
Tårfyllda ögon.
Ett hjärta som river.
Flera hårda lögner.
Ett inre som svider.
En förföljande ångest.
Ett uppgivet hopp.
Ett söndergråtit ansikte.
En smärta utan stopp.
Ett förnekat lidande.
Ett oförglömligt svek.
Är det detta vi kallar
För olycklig kärlek?
lätt att förlåta
Du lagade mig,
För att mig sedan förstöra.
Du gav mig din närvaro,
För att sedan låta den upphöra.
Du var speciell,
För att sedan bli som andra.
Sårat på samma sätt,
Lämnat och fortsatt att vandra.
Du lugnade min upprivna tillvaro,
För att sedan riva upp den igen.
Du svek och försvann,
Utan en tanke på vad som skulle hända sen.
Att det skulle vara just du,
För mig var du bättre än alla.
Du fångade mig,
För att sedan låta mig fortsätta falla.
Du visste vad som hänt,
varje liten del.
Ändå var det du utav alla,
Som skulle göra samma fel.
Du har sårat,
Och mer än en gång fått mina kinder våta.
Men aldrig förut,
Har det varit så lätt att förlåta.
som två främlingar
Som två främlingar,
Stod vi där på nytt.
Vad tiden kan förändra,
Det som så mycket betytt.
Stumma av verkligheten,
Ville vi därifrån.
Men vi kan inte längre fly,
Inte sjunka till den nivån.
Vi hade sprungit åt olika håll,
Och tiden hunnit ikapp våran flykt.
Det syntes så tydligt nu,
Raset av allt vi byggt.
För rädda för att stanna kvar.
För ovilliga att gå,
Att lycka kan såra,
Hade vi inte förstått förrän då.
Utan ett ord,
Med ögon fyllda av skam.
Skulden brände,
När vi såg på varann.
Det mötet vi förut älskat,
Har vi av rädsla nu avskytt.
Som två främlingar,
Stod vi där på nytt.
allting som började
Allting började,
Med en oskyldig lek.
Som sakta övergick,
Till nyfunnen kärlek.
Och ingen kontroll.
Spelade hon vidare,
Med lyckan inom räckhåll.
Hon förstod inte,
Vad hon satte i spel.
Hon offra mer än hon trodde,
Hon såg ingen nackdel.
Allting spårade ur,
Och vägen ledde dom isär.
Allt som var så bra,
Blev till ett besvär.
Vägen tog slut,
Men då var allt redan över.
Det var inte förrän då,
Hon förstod att det var honom hon behöver.
Allting som började,
Som en oskyldig lek.
Slutade sedan,
Som olycklig kärlek.
