Medan hon går sönder lite då och då utan att han ens vet om det

 

 För hellre att ha någonting som inte är på riktigt än att inte ha någonting alls. Eller att ha någonting fast det inte finns där när hon behöver det, inte ens ibland. Och hon kommer gråta inombords den dag han berättar att det var någon annan där någon gång, någonstans. Hon kommer försöka vara stark och okänslig men gå sönder litegrann.

 

Tiden kommer kännas oändlig och hon kommer sakna så mycket att hon blir tom och kall. Och han kommer leva de bästa dagarna i sitt liv och aldrig ha tid att tänka efter, samtidigt som hon kommer att bryta ner sig själv och skriva söndertjatade ord mitt i natten. Och hon kommer att göra något dumt i försök att dämpa ensamheten. Hon klarar inte av den. Hon kommer att försöka hålla sig ifrån att skriva till honom, hon har aldrig velat varit den som sitter hemma och väntar. Den som har fastnat. Och hon kommer att fråga hur han har det och han kommer att berätta om allt de har för sig och hur bra allting är. Och hon kommer inte ha någonting att svara när han frågar vad hon gjort senaste tiden. Hon kommer att låta så exalterad över att de har det bra och skämmas över hur meningslöst hennes liv låter i jämförelse. Hon kommer inte vilja berätta om sina dagar utan istället försöka centrera allt runt honom. Hon kommer le men bli mer och mer sorgsen över hur otroligt bra de faktiskt har det medan hon går sönder lite då och då utan att han ens vet om det. För hon skulle aldrig berätta det. Och han skulle aldrig veta hur hon känner och hon skulle aldrig släppa in honom tillräckligt mycket från andra sidan av jorden. Hon skulle sitta och försöka låta så positiv som möjligt och göra allt för att han ska bli glad och fortsätta sin resa med ett leende på läpparna.

 

Och de pratar om att han åker om några månader. Han låter så säker på att de kommer fortsätta vara dem och hon sitter och tänker på hur hon ska berätta för honom att det kanske vore bäst om de inte blev så. Om de kanske gick skilda vägar efter att hon vinkat hejdå sista gången innan han åker. Men istället ler hon ett tillgjort leende och säger att deras resa kommer att bli så otroligt bra.


Kommentarer
Postat av: Elin

Du behöver inte alltid vara stark, och du behöver inte alltid låtsas som att det är okej. Framförallt inte inför mig, för du vet ju att jag ser igenom det. Det är okej att visa sig svag, ledsen, arg, rädd och besviken. För du vet ju att jag kan visa den sidan för dig, och bara dig. Älskar dig. /E

2014-10-06 @ 22:01:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0