<>

 
För han är min bästa vän. Han är en av de finaste människorna på jorden. Han har ett hjärta som egentligen är för stort för hans kropp och han gör mig lycklig. Han ger mig känslan av att jag är behövd. För han behöver mig och jag behöver honom och vi vet det båda två. Vi behöver inte låtsas eller hålla tillbaka, livet är för kort för det. Och även fast han har gjort bort sig och tanken av det ger mig en obehaglig känsla i magen, så vet jag att han aldrig skulle vilja såra mig. Kanske är han för naiv för sitt eget bästa men han vill egentligen väl. Och jag älskar honom, jag rår inte för det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0